Vinterns lärdomar och smärtor
Så jag började ett litet projekt för flera månader sedan av att börja skaffa en faktisk rackmonterad server. Det var ett projekt som jag hade sett fram emot ett tag och jag började undersöka hur allt från montering till mjukvara gjordes. I samband med detta dök några gamla Sun Fire T2000 serverar upp på Tradera och jag kunde inte hålla mig, med var ju bara 4000kr för alla av dom.
Sun Microsystems var ett IT bolag med både en intressant historia, men även hårdvara.
Vilket misstag jag gjorde för att jag visste inte om smärtan jag skulle få uppleva. Jag kände till att andra arkitekturer existerade än x86 som exempelvis arm men jag kände inte till SPARC så det var exakt det som t2000 servrarna använde. SPARC är en annan cpu arkitektur likt arm som var relevant på 90 talet tillsammans med powerpc, mips, och x86. Under den här tiden var det en stor rilvalitet mellan cpu tillverkare, operativsystemsförfattare och datamärken. IBM hade blivit genomlurade av Microsoft som tillsammans med Intel började ta över markande med Windows och x86. IBM, Apple och Motorola försökte med PowerPC för att motstå medans specialister som SGI hade mips och sitt egna Unix system. Sun microsystems tillverkade allt från cpu:er till skärmar så dom hade naturligtvis solaris som sitt unix system. Som du ser var det Unix baserad system och alla andra arkitekturer mot Windows och Intel (Wintel).
En Sun Fire T2000, snygg, libre och så sjukt energikrävande och högljuda
Sun servrarna var en relik av denna era. En era av flera olika arkitekturer och operativsystem. När Apple var på bakfoten och datorer inte hade mer än en GiB ram minne. Wintel alliansen vann slutligen under början av 2000 talet och Apple gav upp på PPC och gick över till Intel medans Sun Microsystems desperat försökte vara relevanta som tillverkare men till ingen lyckan. SGI gick under och likt Sun så blev dom upköpta av andra aktörer och i praktiken försvann. Men det sista Sun började göra var att distribuera sin mjukvara som öppen källkod och som fri mjukvara. Väldigt många teknologier som Java, VirtualBox, ZFS och annat är endast öppna och tillgängliga igenom att Sun gjorde dom OSS innan Oracle (One Rich Asshole Called Larry Ellison) köpte upp dom.
En riktig typ, vars bolag mest är känt för sina jurister än sin kod.
Men mina t2000 har inte ens en vga output så det blev lite sökande efter en lösning. Under tiden dök även en Sun Ultra 25 upp för ett billigt pris och den hade exakt verktygen jag behövde för att hantera servrarna så jag slog till på den med. Hämtad och klar så började jag hantera maskinerna när jag upptäckte att det bokstavligen var omöjligt att minska ljudet av T2000 till under 60 diB vilket är helt oacceptabelt för mig. Så jag valde att sälja av dom för mer än jag köpte dom och fortsätta med Ultra 25 istället. Jag hade en vision av att ha dessa maskiner som servar för att till skillnad från x86 och PPC är SPARC ett reducerat instruktionset som är helt immun mot malware som meltdown och spectre. Detta tyckte jag var mycket intressant så mitt arbete fortsatta.
Solaris! Den har två olika desktop miljöer ena är CDE och andra är "Java"
Jag lärde mig sedan att bokstavligen det enda systemet som kan köras på SPARC är Solaris 10, Oracle ditruberar inte Solaris 11 till SPARC och den är stängd källkod medans de två FOSS projekten av Solaris, Luninos och OpenIndanan distubierara till SPARC men dom är väldigt nisch Det finns däremot en Debian port för SPARC eftersom Debian är en riktig ditrubiton så jag valde den eftersom mer mjukvara finns i Debian och det är helt FOSS till skillnad från de två OpenSolaris baserade projekten. Min kommande utmaning var dock att eftersom mina servara inte kan köra på enbart SPARC utan även x86 så var jag tvungen att hitta ett bra sätt i QEMU att emulera dom som VMs. Sedan upptäckte jag att den drog 200 watt utan belastning vilket var helt jävla oaccetablet.
200 watt, det är mina ThinkCentres gånger 15, det är sinnesjukt mycket el. Tänk dig tre av dessa bestar med skärm, switch och sådant, vi talar lätt 700 watt utan belastning och sedan upp till 3000 watt med rejäl belastning Sure, ett eller flera uttag kan klara detta men när min sekundära hobby av datahårdvara ska inte ta mer än hela min bostad. Det är helt oresonlig och jag kommer helt enkelt inte betala hundra tals kroner i månaden för elen. Det värre är att en modern dator som min ThinkCentres kan gå ner i low power mode och har hårdvara som med lite uppgraderingar klår t2000 servrarna rent prestanda mässigt men även kostnadsmässigt, och är så mycket lättare att hantera.
Men tillbaka till emuleringen, x86 mjukvara och operativsystem är en nästan kritisk sak att ha idag. Att kunna emulera Windows är tyvärr en sak jag vill kunna göra och SPARC kan helt enkelt inte hårdvaruemulera dessa system. Man blir låst till mjukvaruemuleting i qemu vilket är både ineffektivare och därmed dyrare. Ett alternativ hade varit att leva med Solaris, eller dess öppna versioner. I köpet av min Sun Ultra 25 fick jag böcker som beskrev allt från operativsystemet till hur man programmerar C i SPARC miljön. Det är en sak som är frestande men i realiteten är Sun Microsystems Logical Domains helt och fullständigt underlägsen qemu när det kommer till mjukvaruemuleting
Det som finns som är libre kring Solaris Kernalen
Men Solaris, det är en intressant unix baserat operativsystem. Systemet var orienterat till mjukvarutuvecklare, sysadmins och sådant. Något som jag tyckte var kul var att testa att koppla in datorn in i mitt nätverk och sedan använda ssh för att kommunicera med den från min linux maskin som också är en unix maskin på sitt sätt. Jag valde därmed att sälja av delarana av kitet som jag fick när jag köpte Sun Ultran som dess tangentbord, mus, musmatta, böckerna som beskriver Solaris och sådant för mer än jag köpte datorn vilket är trevligt. I Samband med detta projekt fick jag även tag i en PowerMac G5 och G4 för 700 sek vilket jag sedan sålde komponenter av G4 och G5 för 2000 för. Likt Ultra 25 tänkte jag att eftersom PowerMacs har PPC är dom rätt intressanta ur ett tekniskt perspektiv men jisses, dom drar lika mycket som Sun maskinen, har lika krånglig bios, och ännu jobbigare hårdvara.
Min plan var något i stilen med ett litet datamuseum av olika arkitekturer som alla rullade mina serverar, givetvis vitaliserat Men strömkonsumtionen är helt enkelt för hög och intensiv för att det ska bli av vilket i det stora hela fick mig ointreserad av det hela. Eftersom X86 är så överlägsen dom just nu så blev det istället en ny, custom server som ersätter en av mina ThinkCenteres där jag kan få mer diskutrymme, ram och kärnor.
Så jag valde att sälja av allt som jag mekat med i månader och fokusera på två saker. Biliga rack system och Supermicro moderkort. Jag hittade ett superbiligt kort gör 600 kr som jag instalerade 32 GB ram in och flera terabyte disk till sedan installerade jag systemet in i en Fractal North chassi som jag köpte på rea. Detta fick bli mitt "konventionella" system som är snygg nog för att få vistas öppet i min lägenhet likt en möbel. Eftersom chassit har så mycket stöd för så många fläcktar kan den lätt ta ett grafik kort med vilket jag införskaffade ett tesla kort för några hundra. Jag installerade Proxmox, genomförde lite bios inställningar och sedan fick jag till GPU passthru till exmepelvis debian desktop system och windows maskiner. Jag använder ju ändå spice på ett snabbt nätverk internt så jag kunde köra virt-viwer för att spela spel eller labba AI vilket är underbart när jag kan bestämma platform på måfå.
SuperMicro moderkort kommer oftast i ATX fromfaktor, vilket gör livet så mycket enklare
Mitt racksystem är mycket mer komplicerat. Systemet fick en 12U rack där jag först installerade ett utdragbart tangentbord och skärm från IBM sedan placerade jag en Supermico server jag köpter rakt ovanför den. Servern lyckades jag hitta för en tusenlapp och jag migerade mitt Fractal system in i den och den fick bli "SuperStorage" med ZFS. jag moddad även om den så att den använde Noctua fläcktar och en liten mesig TFX PSU vilket tog bort 99% av oljudet från den. Dess gammla moderkort fick migera till mitt Fractal North Chassi och bli min FractalMicro där mer konventionella saker kunde hostas. Jag konfigurerade proxmox in i ett kluster av dessa två maskiner där jag sattet upp viss redundans sedan stängde jag ner min FractalMicro av energiskäl. JAg behöver bara en server rullandes då dom tenderar att klara sig i flera månader utan problem och västa fall får jag helt enkelt starta upp den andra med några backups på. Därpå installerade jag även lite hyllor ovanför servern samt lite täckpanerler för dels utrustning men även för att göra den lite snyggare. Sist fick den en träskiva på toppen där min "Konventionella" server fick stå. Såg snyggt ut tycker jag.
Grabbana, kunde nästan inte varit mer olika till utseende men på insidan så lika.
Mina thinkcentres hade tre problem som servrar för mig. Dels begränsad luftillförsel i deras lilla skåp men mer signifikant var att dom inte kunde ha grafikkort, eller andra PCI enheter som fanns på marknanden. På detta var dom båda i praktiken begränsade till två diskar vardra vilket funkar men det är lite stöktigt att ta isär dom för sådan. Jag vill kunna emulera kraftigare datorer med mer hårdvara av olika slag. Exempelvis behöver en Jellyfin server ett oki grafikkort och massvis med minne för alla filmerna och serierna jag har på den. Ett gaming och AI PC behöver hundratals GB och ett mycket kraftigt grafikkort. En filserver behvöer stora mängder diskutrymme och sist kanske jag vill ha backups för många av dessa. PÅ detta vill jag gärna inte bli begränsad av CPU trådarna och då blir det i praktiken servermoderkort som har stöd för processor enheter med mycket fler trådar än vanliga processorer. Sist vill jag även ha redundanta hårddiskar för att eleminera riskerna med statisk bitrott på hårdiskarna.
Så två lite kraftigare servrar, custom och designade av mig för mig. Tänk dig att jag började denna resa med att inte våga öppna upp min gammla HP pavillion gaming pc. Nu är mina virtuella datorer mycket mer kapabla än den burken, med linux på detta!