Alotfunstuff, min sida.

Dreadnought effekten

HMS Dreadnought

Jag föddes innan 2000 så du vet en minimiålder på mig. Jag spenderade delar av min barndom utomlands eller i det svenska skolsystemet. Jag hade alltid en mycket nära relation till datorer men oftast i dataspel. Jag moddade lite av dom äldre spelen jag växte upp med sedan gick jag över till mer komplicerade simulationspel som Arma.

Ett problem med mods i Arma var att dom ofta hade varandra som krav eller hade olika modeler som var i konflik med varandra. Ofta ville jag ha ett flygplan där och ett vapen här men man tvingades få hela paketen. Jag började plocka isär dom för att extraktera unika saker och sedan slå ihop mitt egna system med det bliv ändå inte bra nog.

I Arma kan man programmera uppdrag med ett script spårk. Bland annat kan man programmera om miljön och modeller och detta var slutligen enklare än att hantera mods. Inte visste jag att mina förmågor Status Quo Function (.sqf) kunde översättas till python.

Detta är ett exempel på något som kallas "Rekombination" inom innovationsteori (något jag läste på universiteter). Jag tar en existerande teknologi eller kompetens och med mycket eller lite modifikation översätts detta till något helt annat i en annan kontext.

Ett känt exemepel är historian om HMS Dreadnought, och den såkallade "Dreadnought Effekten".

HMS Dreadnought var ett skepp som ändrade allt i sjöstidskrigsföring dagen hon kom till havs. Innan henne hade slagskepp olika klasser baserat på storlek och funktion men eftersom små skepp kan komma nära snabbt behövde stora slagskepp många kanoner av olika kalibrar för att kunna försvara sig från små som stora samtidigt. På detta var slagskepp rätt långsama och med sitt pansar och bestyckning inte dirket snabbare. HMS Dreadnought var ett skepp enbart hade stora kannoner, och en ny typ av motor som gjorde henne mycket snabbare än allt annant. Hon kunde därmde fly undan alla små fartyg som försökte komma nära henne men ändå förinta allt som fanns till havs på långt mycket längre avstånd än något annat skepp. Alla skepp därefter kallades Dreadnoughts för att det var bokstavligen den enda klassen av skepp som kunde konkurera med andra Dreadnoughts. Effekten för Engelsmännen som byggde henne var i stil med "Fantastiskt, vi har fullständigt utklassat alla världens flottor, inkuluderat våran egna.". Allt man behövde göra för att konkurera med Storbritanien därmed var att bygga Dreadnoughts vilket Tyskarna genast gjorde.

HMS Dreadnought var rent teknologiskt inte så innovativ, mega stora kannoner hade existerat sedan medeltiden, motorn var en ångturbinmotor som var rätt nytt men fortfarande tio år gammal. Flera skepp innan henne hade användt ångturbinmotorer och teknologin låg till grunden för all frmtida skepp. Men Dreadnought var först med att kombinera dessa egenskaper.

Detta fenomen, Dreadnought Effekten, sker hela tiden i olika grad. Allt från kannoner till datorer har haft en variant av denna effekt. Frågan som man dock måste ställa sig är om det man tittar på är en Dreadnought eller inte, och om man kan kapitalisera på den vetskapen.

Mina kunskaper inom Arma scripts menade att jag egentligen förstod programmering och kunde se problem inom mina arbetsuppgifter på mitt jobb ur det perspektivet. Med modifikation av mina sqf kunskaper kunde jag python och därmed kunde jag rationalisera bort allt tråkigt på jobbet som var text eller excel.